Bynamnet Sjurberg kommer troligen från Siööbergh som området kallades där nuvarande Sjurberg ligger. Under 1600-talet kom det att stavas Siörberg eller S¨urberg. Sedan 1800-talet har den nuvarande stavningen använts. Senare har Sjurberg kallats ”Skorstensbyn”. Det sades att Sjurberg för länge sedan betraktades som fäbodar till Vikarbyn. Kor och småboskap betade längs sluttningarna ner mot Siljan. Redan 1587 finns det i skattelängden en bonde, Per Mårtensson från Vikarbyn, som hade röjt den steniga marken och byggt sig en gård. I slutet av 1600-talet fanns det fyra bondgårdar i Sjurberg och år 1834 fanns det 18 gårdar. 

År 1897 fanns det fortfarande ett 20 tal gårdar, men till 1917 hade de minskat till hälften. Delvis berodde det på den stora utvandringen till Amerika från byn, men också på att byn upptäcktes av ”herrskapsturisterna”, de ekonomiskt välbeställda medborgare från Stockholm som hade råd med ledig tid och rekreation. Det blev på modet att njuta av sommarnöjen i sann nationalromantisk anda. Den avgörande faktorn tycks ha varit de goda kommunikationerna. År 1890 blev järnvägsförbindelsen mellan Falun och Rättvik färdig, vilket innebar att nya möjligheter att turista runt Siljan. Järnvägen genom Sjurberg gick fram mellan de gamla gårdarna. 

En speciell utveckling och stor förändring sker i samband med att de stora turisthotellen Persborg och Siljansborg byggs i början av 1900-talet och de sätter sin prägel på byn under drygt 75 år. Det som idag återstår från hotellens storhetstid är två stugbyar och privatägda hus. Under andra halvan av 1900-talet tillkommer att stort antal hus i modernare stil, både för permanent och fritidsboende. Allt detta ger idag Sjurbergs by dess speciella blandning av gammalt och nytt.